Medibothnia

Konceptplan för Medibothnia

11.6.2010

Bakgrund

Huvudmännen för Medibothnia-projektet (Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur, Vasa stad och Vasa sjukvårdsdistrikt) godkände i februari 2009 en projektplan för Medibothnia. Enligt planen är målsättningen att skapa modeller och förutsättningar för en regional utbildnings-, forsknings- och utvecklingsenhet inom social- och hälsovården på Brändö i Vasa. Det primära målet är en kvalitativ utveckling av yrkeshögskoleutbildningen inom social- och hälsovård genom att skapa förutsättningar för en fysisk och innehållsmässig samverkan mellan utbildningarna vid Vaasan ammattikorkeakoulu-Vasa yrkeshögskola och Yrkeshögskolan Novia. Utvecklingsarbetet sker dels inom yrkeshögskolornas egen utbildning och forskning och dels genom att utveckla ett samarbetskoncept, där kompetens från andra aktörer både i initialskedet och i den egentliga verksamheten tillförs utvecklingsarbetet.

De fysiska ramarna utgörs av Svenska Österbottens förbund för utbildning och kulturs fastigheter på tomt 905-16-15-4. Fastigheterna används i dag för yrkesutbildning inom ramen för Yrkesakademin i Österbotten. Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur planerar att hösten 2012 flytta yrkesutbildningen till Campus Kungsgården i Gamla Vasa, vilket innebär att utrymmena i sin helhet frigörs för annan verksamhet. De befintliga fastigheternas areal är 16.471 brm² (14.661 lhm²). Tomtens areal är 21.852 m² och kvarvarande byggnadsrätt ca 4.500 brm². Separata förhandlingar förs kring de framtida fastighetsägoförhållandena.

I projektplanen har processen gestaltats i fem olika skeden (rekognoserings-, förutrednings-, utrednings-, berednings- och genomförandeskede). Enligt planen skall utredningsskedet, som bl.a. innefattar vision om och val av konceptmodell, vara klar 30.4.2010. Styrgruppen har senare fattat beslut om att val av konceptmodell skall ske senast inom juni 2010.

Konceptutvecklingen

Konceptutvecklingsprocessen har under 2009/2010 skett genom ett flertal olika aktionsformer:

Inom projektorganisationen finns en konceptgrupp med representanter för Vasa sjukvårdsdistrikt, Vasa stad, primärhälsovårdens och socialväsendets samarbetsområden i Österbotten och yrkeshögskolorna. Konceptgruppen har sammanträtt fyra gånger. Styrgruppen med representanter för huvudmännen, yrkeshögskolorna och Österbottens förbund är den centrala aktören i utvecklingsarbetet. Styrgruppen har hittills sammanträtt nio gånger. Referensgruppen representerar i huvudsak beslutsfattarnivån hos huvudmännen samt yrkeshögskolornas ledning. Dessutom finns representanter för Jakobstadsregionens och Sydösterbottens social- och primärhälsovårdsorganisationer.

Insamling av data

Under hösten genomfördes en kartläggning på nationell-, regional- och lokalnivå. På regional- och lokalnivå gjordes kartläggningen med hjälp av en elektronisk enkät med öppna frågor bland ledande tjänsteinnehavare inom specialsjukvården, primärhälsovården och socialväsendet i Österbotten. Enkätundersökningen gjordes också bland personalen inom social- och hälsovårdsområdet vid yrkeshögskolan Novia och Vaasan ammattikorkeakoulu/Vasa yrkeshögskola. Enkäten gav drygt 50 svar. Under hösten genomfördes också en s.k. ”call for paper”-process. En begäran om synpunkter på framtida utvecklingstrender inom social- och hälsovårdssektorn sändes till sakkunniga och beslutsfattare på riksnivå och resulterade i 15 svar. Under våren 2010 har på basen av ovannämnda grundmaterial gjorts s.k. fokusgruppintervjuer med ledande tjänsteinnehavare i regionen. Intervjuer har gjorts inom K5 - Kust-Österbottens samkommun för social- och primärhälsovård, Vaasa-Laihia-Vähäkyrö-yhteistoiminta-alue, Korsholm-Oravais-Vörå-Maxmo och social- och hälsovårdsverket i Jakobstad.

Arbetsgrupper

Under våren 2010 har gemensamma arbetsgrupper för VAMK och Novia arbetat med olika teman med målsättning att skapa en grund för gemensam utveckling av utbildningsformerna. Arbetsgrupperna har kunnat enas om att innehållet i åtminstone fyra delområden bör utvecklas interprofessionellt. Dessa delområden gäller följande äldrevård, familjearbete, mental- och missbruks- samt invandrarfrågor.

Samarbete med olika aktörer

Samarbete har etablerats med SONet BOTNIA (socialväsendets kompetens-centrum i Österbotten, Södra- och Mellersta Österbotten), Institutet för hälsa och välfärd (THL), Vasa enheten och BoWer (klustret för välfärdsforskning och kunskap i Österbotten). Medibothnia har en representant i BoWers styrgrupp från och med våren 2010, likaså har BoWer en sakkunnigrepresentant i Medibothnias styrgrupp. Med BoWer och THL har förts ett flertal diskussioner. I slutet av maj träffades representanter för Medibothnia, BoWer och THL för att konkretisera ett framtida samarbete. THL:s Vasa enhet har som specialansvarsområde frågor gällande mentalhälsa och missbruk samt invandrarfrågor. THL:s intresse är bl.a. att utveckla en interprofessionell utbildning inom mentalvården innehållande psykiatri, social omsorg och hälsovård. BoWer ser som sitt viktigaste bidrag att kunna medverka inom forskning och utveckling framförallt när det gäller att leda förändring och ledarskap. BoWer nätverket är också intresserat av att delta i forskning som gäller utvärdering och effekter (vaikuttavuus) av olika interventioner. Projekt GERDA har inbjudit till ett par nätverksträffar under våren 2010 där ett framtida samarbete har diskuterats.

Under hösten 2009 etablerades samarbete med VASEK. Två diskussionstillfällen arrangerats för företagare inom välfärdssektorn med tanke på eventuella etableringar inom ramen för Medibothnia-konceptet. Projektets målsättningar har marknadsförts till och diskuterats med olika aktörer inom välfärdssektorn i Österbotten.

Inbjudna expertföreläsare och studiebesök

Projektet har haft inbjudna expertföreläsare för att belysa utvecklingstrenderna inom välfärdssektorn. I december 2009 ordnades ett föreläsnings- och diskussionstillfälle med professor Erkki Vauramo, Tekniska högskolan. Vauramo föreläste kring temat ”Hur kommer det åldrande samhället att klara sig?”. Under våren 2010 har två föreläsnings- och diskussionstillfällen med professor Lars-Ove Dahlgren vid Linköpings universitet ordnats kring temat ”Interprofessionellt lärande”. I september kommer projektet att ordna en utvecklingsdag. Inbjuden expertföreläsare är docent Seppo Helakorpi. Helakorpi kommer att föreläsa kring temat ”Koulun toimintakulttuurin kehittämishaasteet ja uudistuva opettajuus”. Studiebesök har gjorts till Satakunnan ammattikorkeakoulu och Porin opetusterveyskeskus i Björneborg samt Veldhof Service Center och Orbis Medical Center i Holland.

Koncept för Medibothnia

På basen av ovanstående kan följande koncept för verksamheten i Medibothnia konkretiseras:

Yrkeshögskolornas egen utbildningsverksamhet

Yrkeshögskolorna är en del av högskolesystemet och bildar tillsammans med universiteten högskoleväsendet (L 351/2003). Lagen stipulerar yrkeshögskolornas uppgifter i § 4:

”Yrkeshögskolorna har till uppgift att meddela sådan högskoleundervisning för yrkesinriktade expertuppgifter som baserar sig på arbetslivets och arbetslivsutvecklingens krav samt på forskning och konstnärliga utgångspunkter, att stöda individens yrkesutveckling och att bedriva tillämpat forsknings- och utvecklingsarbete som betjänar yrkeshögskoleundervisningen samt stöder arbetslivet och den regionala utvecklingen och tar hänsyn till näringsstrukturen i regionen. Yrkeshögskolorna ger vuxenutbildning och utvecklar den i syfte att upprätthålla och stärka arbetslivskompetensen.”

Enligt lagen har yrkeshögskolorna tre uppgifter:

1. att ordna utbildning som grundar sig på arbetslivets krav och forskning samt att ordna vuxenutbildning som stärker och upprätthåller arbetslivskompetensen
   
   
2. att bedriva tillämpat forsknings- och utvecklingsarbete som stöder undervisningen
   
   
3. att bedriva tillämpat forsknings- och utvecklingsarbete som stöder arbetslivet och den regionala utvecklingen beaktande näringsstrukturen i regionen

Lagen är mycket tydlig på denna punkt nämligen att yrkeshögskolorna bör samarbeta med arbetslivet och fånga upp utvecklingen inom arbetslivet och eventuella förändrade behov. För att yrkeshögskolorna skall betjäna regionen bör läroplanerna utvecklas i nära samarbete med arbetslivsrepresentanter. Läroplanerna är instrument som kan förändras i takt med att behoven i arbetslivet och regionen förändras. En viktig fråga som bör få ett svar är vilka styrkeområden vi vill prioritera inom Medibothnia. Regionens specifika behov bör vara utgångspunkt för yrkeshögskolornas verksamhet. För att kunna svara på detta behov bör dialogen med närsamhället inklusive arbetslivet intensifieras. Den tillämpade forskningen och utvecklingen bör utgå från reella behov i arbetslivet. Syftet med tillämpad forskning och utveckling är att stöda undervisningen och arbetslivet samt i förlängningen bidra till regional utveckling. För att nå dessa mål bör yrkeshögskolorna sträva till att skapa strategiska kompanjonskap med olika aktörer i samhället. Ett utökat samarbete med universitet, vårdenheter, nätverk, intresseorganisationer, andra stadiets utbildning och kommunerna i regionen är en förutsättning för detta.

Inom ramen för konceptet har samarbetet med nätverket Botnia Welfare (BoWer) och Institutet för hälsa och välfärd (THL), Vasaenheten stärkts. I kartläggningen (Hilli 2010) steg behovet av att utveckla ledarskapet fram mycket starkt. Medibothnia och BoWer har ett gemensamt intresse av att utveckla ledarskapet och hur man leder förändring. BoWer har sakkunskap inom området i och med anknytningen till Vasa universitet, humanisatiska enheten. Samarbetet kan utvecklas också till att omfatta Åbo Akademi, socialvetenskapliga institutionen. Institutet för hälsa och välfärd (THL), enheten i Vasa, har som uppdrag att utveckla frågor i relation till mentalhälsa, missbruk och invandrarfrågor. Tanken om ett välfärdscenter har fått fotfäste inom de olika nätverken och i Vasa stad. Nästa skede blir att ansöka om medel för att påbörja en utredning om hur ett välfärdscenter kunde gestalta sig. Att stärka utbildningen inom mentalhälsa och missbruk är ett av målen. Det finns planer på att starta en interprofessionell utbildning där både psykiatri, socialomsorg och hälsovård ingår. Sakkunskapen inom THL kunde också utnyttjas inom grundutbildningen för att stärka kompetensen inom dessa områden. Magistersutbildningen inom socialt arbete kunde på ett naturligt sätt länkas till välfärdscentret. Inom välfärdscentret kunde erbjudas interprofessionell praktik, forskning och utveckling. Magistersutbildningen för socialarbetare kräver en mera permanent lösning och ett utökat samarbete med Helsingfors universitet, Jyväskylän yliopisto (Chydenius-institutet) och Åbo Akademi. Både grundutbildningen och högre YH vid Novia och VAMK/VYI kan knytas till välfärdscentret. Förutom utbildning är tanken att bedriva forskning och utveckling inom ramen för välfärdscentret. Redan nu planeras samarbetsprojekt bl.a. för att främja invandrarnas samhällsintegration.

VAMK och Novia är separata juridiska personer (aktiebolag) och den egna verksamheten bedrivs på språklig grund inom social- och hälsovårdsutbildningen. På basen av mycket preliminära utrymmesbehovsutredningar är VAMK:s behov av egna utrymmen 4.375 brm² och Novias 5.625 brm², sammanlagt ca 10.000 brm². Undervisningsutrymmena består av teori-, kliniska, praktiska och IT-utrymmen. Därutöver ingår utrymmen för stödtjänster och övriga allmänna utrymmen.

VAMK har ca 600 studerande och 37 anställda. Novia har knappt 600 studerande och 50 anställda.  VAMK:s egna utrymmesbehov uppgår till 7,3 m²/studerande och Novias till 9,4 m²/studerande.

Målsättningen bör vara att minimera de egna utrymmena med tanke på avsikten att skapa en levande lärmiljö med interaktion både mellan yrkeshögskolorna och i samverkan med övriga funktioner som innefattas i konceptet.

Utvecklingsansvar:
-verksamhet: VAMK, Novia, Medibothnia
-utrymmen: VAMK, Novia arkitekt, teknisk konsult

Yrkeshögskolornas gemensamma konceptutveckling och utrymmesanvändning

Konceptmålsättningen bygger på att samanvändningen av utrymmen skall kunna maximeras. Detta dels av ekonomiska orsaker, men framförallt genom att en samanvändning ökar kontakterna både mellan studerande och personal från respektive enhet, ger större möjligheter till anskaffning av högklassig utrustning, skapar bättre möjligheter för gemensam användning av extern expertis samt skapar potentiellt mera kreativa utvecklings- och språkmiljöer.

I kartläggningen (Hilli, 2010) framkom behovet av att stärka den kliniska kompetensen. Klinisk kompetens är ett mycket vitt begrepp som bör  utredas vidare. För att stärka den kliniska kompetensen behövs goda lärmiljöer och ett utökat samarbete med sjukvårdsdistriktet, social- och hälsovården i kommunerna. I konceptet finns planer på att skapa levande lärmiljöer och högteknologiska simuleringslärmiljöer där studerande från båda språkgrupperna kan göra delar av sin praktik. Praktiken borde dessutom vara interprofessionell. De högteknologiska simuleringslärmiljöerna kan också användas av yrkesverksamma vid fortbildning. En målsättning är att kunna ordna fortbildning för yrkesverksamma där de tillsammans med studerande kan öva praktiska situationer. Vid dessa övningar skulle ett sk. ”intergenerationellt lärande” ske, d.v.s. en kunskapsöverföring från en generation till en annan. Skapandet av sk. levande lärmiljöer innebär ett paradigmskifte. Praktiken och studentens lärande lyfts i fokus. Studerande kan praktisera i en lugn miljö och öva sig i det viktiga att bemöta människor, att kommunicera och möta människor med olika behov. Kontakten till levande människor stärks. Detta innebär ett paradigmskifte gällande lärarens arbete och pedagogiken. I praktiken innebär det att lärandet blir mera studentcentrerat när det flyttas från klassrummet till verkliga situationer.

Läraren var på 1990-talet en självständig ämnessakkunnig vars uppgift var att lära ut ett ämne och sedan säkra att kunskapen nått fram. I början av 2000-talet fick läraren utöver att vara en mångsidig sakkännare och ”kunskapsutdelare” ta över många andra uppgifter som t.ex. att bygga upp arbetslivskontakter, att planera och utveckla arbetet. År 2010 karaktäriseras lärarens arbete av att läraren är medlem av ett samfund av sakkännare. Läraren handleder studenter i stället för att dela ut kunskap. Läraren har blivit en utvecklare av arbetslivet och en samhällspåverkare. Arbetsuppgifterna är mycket mera mångfacetterade än tidigare (Auvinen 5.11.2009).

I konceptet finns en målmedveten strävan att skapa mera studentcentrerade lärande miljöer och metoder. Denna värdegrund bör genomsyra hela verksamheten och vara väl förankrad i både Novias och VAMK/VYH:s personal. Denna pedagogiska filosofi och värdgrund skall genomsyra arkitekturen. Det innebär i praktiken att behovet av traditionella klassrum minskar. I stället ökar behovet av olika former av mötesplatser och grupprum. Det kräver också en väl utvecklad IT teknologi och tillgång till bibliotek och media.

I de preliminära utrymmesbehovsutredningarna har konstaterats att följande utrymmen kunde vara gemensamma: utrymmen för vårdens grunder, första vård, operation och sköljrum (792 m²), konst- och kreativitetsklass (100 m²), auditorium (200 m²), teoriklasser 360 m²), aula med datorer (75 m²), konferensrum 57 m²) och gymnastiksal (400 m²). De gemensamma utrymmena uppgår enligt dessa preliminära beräkningar till 2.580 m². Den toala bruttoarealen för både de egna och de gemensamma utbildningsutrymmena är därmed 12.580 m². Det innebär att kvarvarande areal skulle vara ca 3.900 brm² eller ca 3.000 nettom² för annan verksamhet.

Det ligger i konceptutvecklingens intresse, och sannolikt också i de båda yrkeshögskolornas ekonomiska intresse, att samanvändningen av utrymmen kan ökas och de egna utrymmesbehoven minskas. En rätt rimlig utrymmesdimensionering är 10 m²/studerande, vilket med ett sammanlagt studerandeantal om 1.075 skulle ge ca 11.000 brm² och en nyttoyta om ca 8.000 m². Enligt föreliggande behovsutredningar är den totala nyttoytan 9.674 m².

Utvecklingsansvar:
-verksamhet: VAMK, Novia, Medibothnia
-utrymmen: VAMK, Novia, arkitekt, teknisk konsult

Verksamhetsformer som direkt stöder utbildningen

En av konceptets huvudmålsättningar är att skapa levande, interprofessionella lärmiljöer. Lärmiljöerna är en naturlig integrerad del av undervisningen som stöder utbildningen och lärandet.

En välfärdsklinik för social- och hälsovården

Tanken om att skapa en välfärdsklinik har mognat under det gångna året. Tankarna har fått stöd från bl.a. SONet Botnia, THL och BoWer. Socialarbetarutbildningen på magistersnivå kunde på ett naturligt sätt knytas till välfärdskliniken där också forskning och utveckling kan bedrivas. Detta skulle stärka samarbetet med Helsingfors universitet och Jyväskylän yliopisto som ansvarar för magisterutbildningen på svenska och finska. Under begreppet välfärdsklinik ryms både social omsorg och hälsovård. Arbetet skulle genomsyras av ett interprofessionellt arbetssätt. Vid välfärdskliniken kunde finnas rådgivnings- och stödtjänster för barnfamiljer, ungdomar, vuxna och äldre. Välfärdskliniken utgör också en naturlig plattform för de 42 frivilliga organisationer som finns i Vasanejden. Organisationerna har visat ett stort intresse att etablera sig på campuset i Brändö.

Levande lärmiljöer som kunde skapas inom välfärdskliniken som ett samarbete mellan Novia och VAMK och andra intressenter är en sk Hälsokiosk eller Walk in center för människor i olika åldrar. Vid hälsokiosken kunde erbjudas hälsofrämjande och lättare vårdåtgärder. Ett dagcenter för äldre och en seniorrådgivning i nära samarbete med äldrecentrum och ikäkeskus kunde utvecklas. Ett öppet daghem och caféverksamhet kunde utvecklas för att stöda barnfamiljer och utsatta grupper. I dessa levande lärmiljöer kan studerande göra delar av sin praktik.

Det finns ett uttalat behov av att stärka den kliniska kompetensen. För att stöda studenterna och stärka deras kliniska kompetens och för att kunna erbjuda fortbildning åt yrkesverksamma är planen att skapa högteknologiska virtuella simuleringslärmiljöer. I dessa simulerade situationer kan studenterna öva tillsammans men det erbjuder också möjligheter att ordna gemensamma lärtillfällen där både studenter och yrkesverksamma deltar. På detta sätt kan man skapa ett sk ”intergenerationellt” lärande där äldre vårdare överför sin kunskap till de yngre. Detta är ett sätt att tillvarata den ”tysta kunskap” som äldre vårdare bär och som försvinner när de går i pension.

Approximativt utrymmesbehov: 800-1.000 m²

Utvecklingsansvar: VAMK, Novia och Medibothnia i samarbete med Chydenius-institutet, Helsingfors universitet och Vasa stad

Företagsamhet och service

Företagsamheten bör gå som en röd tråd genom utbildningen. För att stärka företagsamheten bildas ett centrum för serviceproduktion (i Björneborg kallades den SOTEEKKI). Studerande producerar social- och hälsovårdstjänster åt kommuner, organisationer och privata. Studerande har en teoretisk del företagsamhet och praktiserar sedan på ”Socioteket”. Praktiken är interprofessionell genom att det alltid ingår studerande från olika program. Studerande får praktiskt utöva företagsamhet genom att planera verksamheten, kontakta beställare, göra upp budget, utföra tjänsterna och utvärdera verksamheten. Verksamheten strävar till att fylla de tomrum som finns i social- och hälsovården i dag. Privatpersoner kan också anlita tjänsterna. Alla tjänster produceras till självkostnadspris. Företagsamheten blir levande för studerande som får räkna tiden som praktik. I Björneborg handlade det om 5 veckor (6 sp).

Approximativt utrymmesbehov: 100 m²

Utvecklingsansvar: VAMK, Novia

Verksamhet av offentlig karaktär inom välfärdssektorn

Med tanke på konceptets utgångspunkt – en levande lärmiljö med fysisk närhet mellan utbildning och praktisk verksamhet – skulle både en undervisningshälsocentral och studerandes hälsovård kunna placeras i utrymmena. Båda dessa funktioner ger en naturlig kontakt mellan utbildning och arbetsliv. Med beaktande av läget inom ramen för Vasas högskolecampus är läget idealiskt för studerandehälsovården (YTHS).

Undervisningshälsocentral

En undervisningshälsocentral saknas i dag i Österbotten. Vasa sjukvårdsdistrikt har gjort intentionsavtal med Turun yliopisto kring skapandet av en sådan inom sjukvårdsdistriktets område. Undervisningshälsocentralen bör kunna erbjuda både bashälsovård och tandvård. Vid undervisningshälsocentralen skulle studerande från olika områden mötas redan under studietiden. Detta skulle bidra till en ökad kännedom om varandras utbildningar redan under studietiden samt erbjuda möjligheter till att öva sig i teamarbete. Vid undervisningshälsocentralen kan läkar-, sjukskötar-, hälsovårdar-, barnmorske-, socionom- och bioanalytikerstuderande samt studerande inom röntgen- och strålbehandling praktisera. Kopplingen till andra stadiet kan stärkas genom att närvårdare kan erbjudas möjligheter att praktisera på undervisningshälsocentralen liksom blivande tandskötare. Att tandläkarutbildningen finns på undervisningshälsocentralen skulle göra det möjligt att inleda en tvåspråkig munhygienistutbildning. Det kan också ge möjligheter till specialisering för tandläkare och läkare. Samarbetet med Åbo universitet skulle stärka forskningen inom området och framförallt då den geriatriska forskningen och forskningen kring tandhälsa.

Approximativt utrymmesbehov: 600-700 m²

Utvecklingsansvar: Vasa stad, Vasa sjukvårdsdistrikt, Turun yliopisto, Medibothnia, arkitekt.

Studerandehälsovård

Studerandehälsovården har i dag utrymmen i centrum av Vasa (Hovrättsesplanaden 15). Med tanke på att lokaliseringen av den vetenskapliga utbildningen i Vasa och med beaktande av att yrkeshögskolestuderandenas hälsovård med stor sannolikhet kommer att överföras från förläggningskommunens till studerandehälsovårdens ansvar skulle en lokalisering på Brändö vara naturlig.

Approximativt utrymmesbehov: 400-500 m²

Utvecklingsansvar: YTHS, Medibothnia, fastighetsägare, arkitekt.

Aktörer inom utvecklings- och forskningsverksamhet

Konceptet strävar till att det skapas mera övergripande forsknings- och utvecklingsprogram för regionen. I dagens läge är FoU verksamheten väldigt splittrad och det saknas en samordnande funktion. Det har framförts  i olika diskussioner att Medibothnia kunde ha en koordinerade roll när det gäller FoU verksamheten. För att stärka synergieffekterna skulle det vara en fördel om FoU verksamheten vid Novia och VAMK skulle finnas fysiskt i närheten av varandra. Representanterna för Helsingfors universitet och Jyväskylän yliopisto kunde också fysiskt finnas på Brändö i anslutning till välfärdskliniken liksom THL, Vasa enheten.  Att skapa ett kluster av FoU verksamma skulle stärka verksamheten och även möjliggöra FoU verksamhet över sektorgränserna på mångprofessionell bas.

Approximativt utrymmesbehov: 300-400 m²

Utvecklingsansvar: VAMK, Novia, THL, BoWer, SONetBotnia, Medibothnia

Privata aktörer inom välfärdssektorn

Projektet har kallat privata aktörer – företagare – inom välfärdssektorn till två möten under 2009/2010. I det första mötet deltog ett trettiotal företagare, i det andra något mindre. Avsikten har varit att marknadsföra Medibothnia-konceptet som en fysisk möjlighet till samlad företagsverksamhet inom välfärdssektorn. Projektet har samarbetat med VASEK i ärendet. En fortsatt marknadsföring bör göras då en arkitektvision av konceptet kan presenteras.

Approximativt utrymmesbehov: 500-700 m²

Utvecklingsansvar: VASEK, Medibothnia, arkitekt

Sammandrag

Ovan angivna preliminära utrymmesbehov ger följande bruttoarealer (nettoareal x 1,3):

VAMK	4.375 brm2
Novia	5.625
VAMK och Novia gemensamt	2.580
Verksamhet som direkt stöder utbildningen	900-1.100
Verksamhet av offentlig karaktär	1.000-1.200
Aktörer inom forsknings- och utvecklingsverksamhet	300-400
Privata aktörer	500-700
Totalt	15.280-15.980 brm2

Yvonne Hilli/Hasse Stagnäs